I torsdags debatterade Skatteutskottet ett betänkande utifrån motioner inom skatteförfarandet. Både (S), (MP) och (V) ville fortsätta att belasta företagen med ökad administration, genom förslag om att införa månadsredovisning av skatter och avgifter på individnivå och ett entreprenörsavdrag.
Det går säkert hitta fördelar med en månadsredovisning och en del företag har säkert också digital teknik så att de lätt kan plocka fram dessa uppgifter ur sin löneadministration, men alla har det troligtvis inte. Och för dessa innebär det kostsamt merarbete.
(V) hade tillagt i sin reservation att det vid ett införande är viktigt att Skatteverket ges nödvändiga resurser för att förberedelsearbetet ska kunna ske så fort som möjligt. Då undrade jag naturligtvis vem som ska betala för företagens ökade administration. Jag tyckte att det var lämpligt att de föreslog lite pengar till dem också.
Det är tydligen fritt fram för oppositionen att gång på gång föreslå åtgärder som leder till ökad kostsam administration för företag, samtidigt som de ifrågasätter resultatet av regeringens förenklingsarbete.
(S), (MP) och (V) föreslog som sagt ett entreprenörsavdrag. (V) gick dessutom så långt i sin reservation att de utrycker att det var en brist i lagstiftningen att en huvudentreprenör inte kan hållas ansvarig för villkoren hos en underentreprenör. De ville se en lagstiftning som innebär att huvudentreprenören ska vara ansvarig för att skatter och sociala avgifter betalas in av de underentreprenörer de anlitar. Det här finner jag helt absurt och jag är rätt säker på att många håller med mig.
Som om inte det skulle vara nog, (V) föreslog till och med att uppdragsgivaren ska kunna hålla inne sin betalning till dess att det anlitade företaget betalat sina skatter och avgifter. Med vilka pengar de hade de tänkt att underleverantören skulle betala fick jag inget svar på? Ska de behöva ta lån för att klara betalningarna eller tror (V) att företagare har obegränsad likviditet?
Det här förslaget slår hårt mot både huvudentreprenörer och underentreprenörer. Självklart vill jag också se att det blir ordning och reda i skatteinbetalningarna och att seriösa företag ska slippa konkurrera med oseriösa, men varje enskilt företag måste ta ansvar för sin egen verksamhet och granskas utifrån det. Om man mellan två företag har avtalat om en vara eller tjänst och gjort upp om pris och kvalité, fått tjänsten utförd eller varan levererad och betalat enligt avtal, så måste det väl få stanna vid det. Skatteverkets granskning måste väl ändå inriktas på det företag där bristerna finns och inte lasta över administration och ansvar på ett företag som fullgjort sin del av ett avtal.
Jag har träffat flera företagare där Skatteverket redan nu, utan en lagstiftning om entreprenörsavtal, har ställt huvudentreprenören till svars för underleverantörers skatteskulder. Peter Nilsson är en företagare som framträtt med sin historia på Skattebetalarnas rättssäkerhetsseminarium för några veckor sedan.
Elias Melki har författat en hel bok om hur han drabbats av Skatteverkets handläggare. Och i januari kunde jag läsa i min lokaltidning, Smålandsposten, att Skogsströms åkeri i Alvesta hade råkat ut för exakt samma sak. De har alla blivit misstänkta av Skatteverket för svarta affärer i samband med att de har anlitat en underentreprenör som varit oseriös. Skattebrottet har inte skett inom deras eget företag och de har helt korrekt betalat och redovisat de tjänster de köpt. Utan skuld och utan möjlighet att bevisa sin oskuld har det då påbörjats en påfrestande process med Skatteverket, som inte heller haft några bevis för sin misstanke. I många fall har Skatteverket redan haft en misstanke mot det oseriösa företaget innan det seriösa företaget blivit kund.
I stället för att Skatteverket i ett tidigt skede granskat verksamheten och påtalat bristerna i det företag som säljer sina tjänster och inriktat sig på bristerna där de uppstått, så luras seriösa företag in i affärsrelationer där de får bära hela ansvaret för underleverantörens brister. Många företag har inte ekonomiska muskler för att klara av en rättsprocess mot Skatteverket och tvingas därför ta kostnaderna för ett skattetillägg för det andra företagets anställda, eller gå i konkurs. Andra med starkare ekonomi kan föra en rättsprocess i flera instanser för att rentvå sitt namn, företagets goda rykte och bli friade från anklagelserna.
Men det kan ta många år, kosta miljonbelopp för juridisk hjälp, anstränga den enskilda personens hälsa, förstöra pågående och kommande affärsrelationer för lång tid framåt. Och därmed försvinner de efterfrågade jobben. Det kan väl ingen tycka är bra?! I bästa fall kan företaget beviljas en liten del av rättegångskostnaderna när de fått rätt i sista instans. Men kostnaden för det rättsliga försvaret, uteblivna eller inställda affärer, tiden som tagits i anspråk för processen i stället för driften av företaget, pricken i brottsregistret, det är skador som aldrig läker eller blir ekonomiskt ersatta.
Nu pågår det fördjupade utredningar inom Finansdepartementet för att förstärka Skatteförfarandelagen inom fem delområden vad det gäller rättssäkerhet. Utredningen ska vara klar i september 2013 och jag har stora förväntningar på utredningens resultat. Samtidigt inser jag att just den här problematiken inte omfattas av utredningen. Jag har jag träffat på flera exempel där jag anser att lagstiftningen är tillräcklig, men tolkningen brister. Så allt handlar inte om lagstiftning. En stor del handlar om inställning, personligt ansvar och attityd hos de enskilda skattehandläggarna och då är det ett ansvar för myndighetens ledning.
Mycket av Skatteverkets verksamhet och service är berömvärt bra och står sig väldigt väl i jämförelse med annan myndighetsutövning, både nationellt och internationellt. Men de brister jag pekar på är skadliga för de svenska företagen och därmed de jobb som vi alla vill ska skapas, för att generera skattepengar till välfärden.
Jag anser att (S), (MP) och (V) bör tänka både en och två gånger innan de ens funderar på att föreslå att belasta våra Svenska företag med administrativt och missriktat ansvar och föreslår nya lagar som ger Skatteverket befogenheten att i ännu högre grad utsätta seriösa företag för dyra rättsprocesser.