En företagsfientlig opposition

I torsdags debatterade Skatteutskottet ett betänkande utifrån motioner inom skatteförfarandet. Både (S), (MP) och (V) ville fortsätta att belasta företagen med ökad administration, genom förslag om att införa  månadsredovisning av skatter och avgifter på individnivå och ett entreprenörsavdrag.

 

Det går säkert hitta fördelar med en månadsredovisning och en del företag har säkert också digital teknik så att de lätt kan plocka fram dessa uppgifter ur sin löneadministration, men alla har det troligtvis inte. Och för dessa innebär det kostsamt merarbete.

 

(V) hade tillagt i sin reservation att det vid ett införande är viktigt att Skatteverket ges nödvändiga resurser för att förberedelsearbetet ska kunna ske så fort som möjligt. Då undrade jag naturligtvis vem som ska betala för företagens ökade administration. Jag tyckte att det var lämpligt att  de föreslog lite pengar till dem också.

 

Det är tydligen fritt fram för oppositionen att gång på gång föreslå åtgärder som leder till ökad kostsam administration för företag, samtidigt som de ifrågasätter resultatet av regeringens förenklingsarbete.

 

(S), (MP) och (V) föreslog som sagt ett entreprenörsavdrag. (V) gick dessutom så långt i sin reservation att de utrycker att det var en brist i lagstiftningen att en huvudentreprenör inte kan hållas ansvarig för villkoren hos en underentreprenör. De ville se en lagstiftning som innebär att huvudentreprenören ska vara ansvarig för att skatter och sociala avgifter betalas in av de underentreprenörer de anlitar. Det här finner jag helt absurt och jag är rätt säker på att många håller med mig.

 

Som om inte det skulle vara nog, (V) föreslog till och med att uppdragsgivaren ska kunna hålla inne sin betalning till dess att det anlitade företaget betalat sina skatter och avgifter. Med vilka pengar de hade de tänkt att underleverantören skulle betala fick jag inget svar på? Ska de behöva ta lån för att klara betalningarna eller tror (V) att företagare har obegränsad likviditet?

 

Det här förslaget slår hårt mot både huvudentreprenörer och underentreprenörer. Självklart vill jag också se att det blir ordning och reda i skatteinbetalningarna och att seriösa företag ska slippa konkurrera med oseriösa, men varje enskilt företag måste ta ansvar för sin egen verksamhet och granskas utifrån det. Om man mellan två företag har avtalat om en vara eller tjänst och gjort upp om pris och kvalité, fått tjänsten utförd eller varan levererad och betalat enligt avtal, så måste det väl få stanna vid det. Skatteverkets granskning måste väl ändå inriktas på det företag där bristerna finns och inte lasta över administration och ansvar på ett företag som fullgjort sin del av ett avtal.

 

Jag har träffat flera företagare där Skatteverket redan nu, utan en lagstiftning om entreprenörsavtal, har ställt huvudentreprenören till svars för underleverantörers skatteskulder. Peter Nilsson är en företagare som framträtt med sin historia på Skattebetalarnas rättssäkerhetsseminarium för några veckor sedan.

Elias Melki har författat en hel bok om hur han drabbats av Skatteverkets handläggare. Och i januari kunde jag läsa i min lokaltidning, Smålandsposten, att Skogsströms åkeri i Alvesta hade råkat ut för exakt samma sak. De har alla blivit misstänkta av Skatteverket för svarta affärer i samband med att de har anlitat en underentreprenör som varit oseriös. Skattebrottet har inte skett inom deras eget företag och de har helt korrekt betalat och redovisat de tjänster de köpt. Utan skuld och utan möjlighet att bevisa sin oskuld har det då påbörjats en påfrestande process med Skatteverket, som inte heller haft några bevis för sin misstanke. I många fall har Skatteverket redan haft en misstanke mot det oseriösa företaget innan det seriösa företaget blivit kund.

 

I stället för att Skatteverket i ett tidigt skede granskat verksamheten och påtalat bristerna i det företag som säljer sina tjänster och inriktat sig på bristerna där de uppstått, så luras seriösa företag in i affärsrelationer där de får bära hela ansvaret för underleverantörens brister. Många företag har inte ekonomiska muskler för att klara av en rättsprocess mot Skatteverket och tvingas därför ta kostnaderna för ett skattetillägg för det andra företagets anställda, eller gå i konkurs. Andra med starkare ekonomi kan föra en rättsprocess i flera instanser för att rentvå sitt namn, företagets goda rykte och bli friade från anklagelserna.

 

Men det kan ta många år, kosta miljonbelopp för juridisk hjälp, anstränga den enskilda personens hälsa, förstöra pågående och kommande affärsrelationer för lång tid framåt. Och därmed försvinner de efterfrågade jobben. Det kan väl ingen tycka är bra?! I bästa fall kan företaget beviljas en liten del av rättegångskostnaderna när de fått rätt i sista instans. Men kostnaden för det rättsliga försvaret, uteblivna eller inställda affärer, tiden som tagits i anspråk för processen i stället för driften av företaget, pricken i brottsregistret, det är skador som aldrig läker eller blir ekonomiskt ersatta.

 

Nu pågår det fördjupade utredningar inom Finansdepartementet för att förstärka Skatteförfarandelagen inom fem delområden vad det gäller rättssäkerhet. Utredningen ska vara klar i september 2013 och jag har stora förväntningar på utredningens resultat. Samtidigt inser jag att just den här problematiken inte omfattas av utredningen. Jag har jag träffat på flera exempel där jag anser att lagstiftningen är tillräcklig, men tolkningen brister. Så allt handlar inte om lagstiftning. En stor del handlar om inställning, personligt ansvar och attityd hos de enskilda skattehandläggarna och då är det ett ansvar för myndighetens ledning.

 

Mycket av Skatteverkets verksamhet och service är berömvärt bra och står sig väldigt väl i jämförelse med annan myndighetsutövning, både nationellt och internationellt. Men de brister jag pekar på är skadliga för de svenska företagen och därmed de jobb som vi alla vill ska skapas, för att generera skattepengar till välfärden.

 

Jag anser att (S), (MP) och (V) bör tänka både en och två gånger innan de ens funderar på att föreslå att belasta våra Svenska företag med administrativt och missriktat ansvar och föreslår nya lagar som ger Skatteverket befogenheten att i ännu högre grad utsätta seriösa företag för dyra rättsprocesser.

Orealistiskt trams!

LO bjuder in med armbågen när de på DN-debatt i dag säger sig vilja ha ett brett parlamentariskt stöd för en ny skatteöversyn. Sedan räknar de upp en hel rad återställare som de på förhand vet att de inte kommer att få ett brett gehör för.

Att de redovisar sina åsikter för att skapa debatt kan kanske vara uppfriskande i brist på tydlighet i övrigt från vänsterkanten. Men att föreslå återinförande av förmögenhetsskatten, arvsskatten, återställare i fastighetsskatten och att byta ut jobbskatteavdraget mot ett enhetligt grundavdrag, är att vrida tillbaka klockan till en politik som för länge sedan både prövats och dömts ut.

Och trots att LO är en löntagarorganisation, så nämner de inte orden ”jobb” och ”arbete” i sin artikel. Tillväxt, konkurrenskraft, företag, entreprenörer och investeringar verkar vara lika främmande ord. För att det överhuvudtaget ska finnas några inkomster att beskatta så måste det finnas verksamheter och folk av kött och blod som arbetar, skapar arbete, skapar tillväxt, vågar investera och som tror på framtiden.

Jag kan hålla med om att skattesystemet vi har i dag kan behöva ses över. Centerpartiet tog en rad beslut på Centerstämman i Åre, som nu ligger på mitt ansvar att föra upp i den politiska debatten. Och jag kommer att återkomma med förslag längre fram. Men en sak kan jag tydligt lova redan i dag. Centerpartiet kommer att välja en helt annan väg än den LO bjuder in till.

Vi vet varifrån skatterna kommer och vi vet att vi måste skapa en politik som ger de bästa förutsättningarna för arbete, utveckling och tillväxt. Det handlar om att skapa större skatteunderlag genom att fler jobbar, fler driver företag, fler lyckas skapa inkomster som går att beskatta. Och det måste finnas något kvar av lönen till den som genererat den och om löntagaren skapat mervärden i form av boende eller förmögenhet av pengar de redan beskattat en gång, så må det vara deras ensak.

En stor dag för rättssäkerheten

Regelförenkling
I dag klockan 12 ska vi i Skatteutskottet debattera Skatteförfarandelagen. Det är ett dokument fördelat på fyra tjocka böcker på totalt 1300 sidor vi har att ta ställning till. Sedan ska ärendet klubbas i en votering klockan 16. Beslutet handlar främst om en sammanslagning av en rad redan befintliga lagar.

Det finns stora fördelar med samordning och samskrivning så att det inte förekommer parallella regelverk och lagar som kolliderar med varandra. Sammanslagningen i sig bör kunna leda till förenklingar för den skattskyldige och minskningar av den administrativa bördan, men det finns också en del helt nya förslag i propositionen vars avsikt är att förenkla.

Finansdepartementet har ju, som bekant, en hel del kvar att göra för att nå upp till målet om regelförenkling för företagare och detta är definitivt ett led i det arbetet.

Dessutom känns det som att utskottets ledamöter äntligen verkar ha blivit lite mer insiktsfulla. Jag har ansett att många av ledamöterna i tidigare debatter har varit alltför låsta vid att prata om förstärkta åtgärder för att komma åt skattefusk och minska skatteundandragandet, vilket givetvis är viktigt för trovärdigheten för en fungerande skattelagstiftning, men att man i sammanhanget glömt bort skattebetalarnas perspektiv.

Det har verkat som om vi bara brytt oss om skattepengarna från företagarna när de inte kommit fram. Företagarna levererar in stora delar av landets skatteintäkter. Det är de som investerar i framtidens jobb och måste givetvis behandlas på ett rättvist och rättssäkert sätt.

Rättssäkerhet för företagare
Jag har flera år motionerat om rättssäkerhet för företagare under den allmänna motionstiden, så även i år. Därför är det ännu ett HURRA över Regeringens insikt att det finns en del kvar att önska vad det gäller nuvarande lagstiftning och att de därför sagt sig vilja tillsätta en fördjupad utredning inom fem delområden vad det gäller rättssäkerhet för skattebetalare. I propositionen föreslår Regeringen bl.a. utredningar angående skattetillägg, tredjemannarevision och ersättning till ombud.

Systemet för skattetillägget och skattebrott ska granskas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Nivåerna, 60, 40, 20 procent, för tillägget ska analyseras. Den som får ett skattetillägg som påföljd ska inte dessutom kunna dömas till annan straffpåföljd. Det är meningen att man ska komma bort från dubbelbestraffningen.

Utredningen om tredjemannarevision ska reglera i vilken mån Skatteverket ska kunna gå in och begära in uppgifter från tredje part, det misstänkta företagets kunder och leverantörer. En sådan åtgärd kan påtagligt skada ett företags affärsrelationer och bör göras med yttersta försiktighet och endast vid hög grad av misstanke om ett allvarligt brott.

Och vad det gäller ersättning till rättsligt ombud i en skatteprocess så är det helt otroligt att vi fram till nu har en lagstiftning där myndigheten, som utgör ena parten i domstolsprövningen, är den som avgör om pengar ska beviljas för ett ombud åt den misstänkte, som är den andra parten.

Dessutom känner jag mig väl till mods med att Regeringen lyssnat till de mindre företagarnas företrädare och gett oss ett löfte om att de ska ansöka hos EU om undantag vad det gäller tidpunkten för att deklarera momsen. EU-reglerna om slutlig momsredovisning senast den 26 februari berör nästan en halv miljon småföretagare, som har haft möjlighet att göra sin momsredovisning i samband med skattedeklarationen.

EU:s regler skulle komma att gälla tidigast den 26 februari 2014, så det bör finnas tid att få den frågan prövad och åtgärdad i god tid innan dess. Min önskan är att momsredovisningen ska kunna göras som i dag eller att tidpunkten åtminstone flyttas fram några månader för att underlätta möjligheten att samordna slutredovisningen av momsen med bokslutet och skattedeklarationen.

När vi i mars debatterade ett motionsbetänkande om taxering, skattebetalning och folkbokföring, där jag själv hade en motion om rättssäkerhet för företagare, hänvisade jag till den här propositionen, Skatteförfarandelagen.

Bifall till mina motioner
Genom Regeringens initiativ, att tillsätta en fördjupad utredning om rättssäkerheten i lagstiftningen, så känner jag att jag fått mina tidigare motioner tillgodosedda, även om de vid de aktuella tillfällena avslogs som alla andra. Nu är det goda förhoppningar om att ”hårdvaran”, lagstiftningen, kommer på plats. Nästa steg måste vara ”mjukvaran”.

Min nyaste motion, som inte har behandlats ännu, handlar om de nästan obefintliga beviskraven i rättsprocesser som Skatteverket tillämpar och om skattehandläggarnas bemötande och attityd till företagare. Jag har under mina år som riksdagsledamot träffat företagare som säger att de betraktats som kriminella. De har känt sig misstänkta utan att de haft en aning om vad de misstänkts för. För att skattemoralen ska upprätthållas så är det självklart viktigt att ärliga företagare ska slippa att konkurrera med oärliga skattesmitare. Men det är också viktigt att hitta en balans i hanteringen av företagare i jakten på uppsåtligt skattefuskande. Att försöka få rätt mot en statlig myndighet är ofta en komplicerad, kostsam och tidsödande process, som definitivt inte underlättas av att beviskravet för skattebrott ligger på lägsta nivå, ”skäligen misstänkt”

Många som har ögonen på problemet
Den 10 maj deltog jag i en föreläsning anordnad av Stockholms Nämndemannaförening och lyssnade på Roger Persson Österman, som doktorerat i skatterätt och jobbar som skatteadvokat på Ernst & Young. Roger har skrivit en rapport om hur Skatteverket skapar olika skatteplanerings-scenarie och sedan letar efter företag som de kan misstänka för att använda dem. Och hur låga bevisningskrav Skatteverkets handläggare tillämpar för sina teoretiska modeller för att de ska anse det befogat att inleda en hårdhänt granskning av ett företag. . ”Domstolsavgöranden avseende F-skattsedelns rättsverkningar- särskilt vid påstående om skenavtal”. Ett av de exempel som Roger Persson Österman beskriver i rapporten känner jag helt och hållet igen ifrån Elias Melkis bok, ”När Skatteverket anfaller”. Elias fick slutligen rätt mot Skatteverket, men det höll på att kosta honom företaget.

Den 17 maj besökte Skatteutskottet Riksrevisionen och jag tog då upp denna problematik under mötet och tipsade dem även om Roger Persson Östermans rapport. Jag vet att Riksrevisionen nu har en pågående granskning av Skatteverkets åtgärder för att minska skattefelet för företag och jag hoppas att även beviskraven i skatteprocesser, tillämpning av lagar och skattehandläggarnas personliga ansvar och attityder mot företagare kan bli föremål för denna granskning. I vilket fall så tog jag upp även dessa behov av översyn i ett samtal med Anders Borg i tisdags.

Utifrån dessa förhoppningar om en mycket mer rättssäker framtid för landets företagare vill jag i dag ropa HURRA!

Fast man ska ju inte ropa hurra förrän man är över ån, enligt gammalt svenskt ordspråk  :-)

Ingen moms på ideella föreningar!!!!

I söndags flög jag tillsammans med en grupp ledamöter från Skatteutskottet till Luxenburg för att besöka olika EU-institutioner.

På måndagen besökte vi bl.a. Europeiska unionens domstol, Tribunalen och Revisionsrätten i Luxenburg.

På tisdagen var vi på EU-parlamentet, Kommisionen och Ministerrådet i Bryssel.

Resans höjdpunkt var en träff med Skattekommissionär Algirdas Semeta. Utskottet behandlar just nu EU:s grönbok om mervärdesskattens framtid, där det generella momsundantaget som Sverige har för ideela föreningar föreslås slopas.

I denna fråga är vi helt eniga över partigränserna och ställer oss bakom Finansministerns ansträngningar att få behålla vårt undantag från att betala moms. Vår enighet är en styrka och det är också i detta sammanhang en styrka att Sverige betraktas som ett EU-sammarbetsvilligt land, vilket bidrar till att vi bör bli tagna på allvar.

Ett införande av moms på ideella föreningar är ett hot mot vårt aktiva föreningsliv. Många svenskar är med i både två och tre föreningar och många sitter i styrelser och sköter föreningens administration, som ett helt ideellt uppdrag, utan nämnvärda ekonomiska administrativa kunskaper.

Vilken mamma eller pappa skulle helt frivilligt påta sig uppgiften att vara kassör åt barnens fotbollsklubb om de ska ska tvingas ta ansvar för att redovisa moms på kvitton från kioskkassan efter varje fotbollsmatch på knattenivå, eller för att de sålt några Bullens korvar med bröd?

Det finns andra ideella föreningar som sysslar med insamling till social välgörenhet och som får sina intäckter från skänkta varor. Det känns verkligen märkligt att dessa ska avstå intäckter till bistånd för att EU bestämmer att de ska betala utgående moms.

I slutet av mars fick vi besked om att EU-kommisionen sagt nej till den svenska momsfriheten för ideella föreningar med en omsättningsgräns om en miljon kronor. Anledningen är att Kommisionenen anser att Sverige är för generösa mot sina ideella föreningar.

Sista ordet är inte sagt i denna fråga. Både Anders Borg och Skatteutskottet tänker hålla emot och slåss för att minska EU.s klåfingrighet i detta.

I övrigt var våren långt kommen i både Luxenburg och Bryssel. Det var full grönska, med utslagna kastanjer, körsbärsträd, tulpaner, hägg och syrener. Dessutom närmare 20 grader varmt. Det satte verkligen fart på min läntan efter våren.

Såååå mycket har hänt.

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev och det känns som jag skulle behöva sitta här och författa i all evighet.

I dag kl. 13 har vi fått besked om en ny partisekreterare, Michael Arthursson. Ett kanonbra val. Jag har tänkt på honom i den rollen tidigare, men lik väl kom beskedet som en glad överaskning.

I går deltog jag i en interpellationsdebatt om telefonin på landsbygden med vårt nya statsråd, Anna-Karin Hatt, som senare på kvällens gruppmöte berättade att hon väntar barn i mars. Ett stort grattis till henne! Jobbigt att kombinera kan man förståss tänka, med det är inte jag som ska avgöra det. Det är helt hennes och hennes mans val och ansvar och de fixar det.

Efter gruppmötet med partigruppen i går kväll besökte jag Företagarna och fick del av deras fantastiska siffror i en ny rapport som de presenterade för oss riksdagsledamöter. Den nya Småföretagarbarometern visar på en otrolig konjunkturåterhämtning av arbetstillfällen och förväntad tillväxt som slår rekord. Det som fick mig att nästan studsa som en gummiboll var att Kronobergs län utmärkte sig med de allra bästa siffrorna av alla vad det gäller tillväxt och förväntad tillväxt 2010.

I dag har jag fortsatt mitt spännande riksdagsjobb riktat mot företagen. Jag har deltagit i ett panelsamtal på inbjudan av Företagarförbundet och Skattebetalarnas förening, med Niklas Ekdahl som moderator. Med i panelen var också två företagare, dels Elias Melki som driver ett stort städföretag i stockholmsregionen och som dessutom har blivit känd för sin bok, När skatteverket anfaller, och en företagare från Skåne, Anders Eriksson. Dessutom medverkade Skatteverkets rättschef, Vilhelm Andersson, och Skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow (M).

En kul sak att nämna i sammanhanget är att jag just skrivit färdigt en motion med rubriken, Rättssäkerhet för företagare, då jag blev tillfrågad av Företagar förbundet att medverka i panelen för detta riksdagsseminarie, Rättssäkerhet för företagare.

Vi har ju  som ledamöter också möjlighet att själva välja rubrik och ämne för ett sexminuters långt anförande i kammaren under den allmänpolitiska debatten. Även här valde jag rättssäkerhet för företagare som ämne.

För den som vill läsa anförandet så finns det på följande länk.

RUT är ingen kostnad

”Rutavdraget kostar sannolikt inte staten några pengar alls. Däremot bedöms det ha skapat tusentals nya jobb. Det finns inga ekonomiska argument för att skrota avdraget, hävdar Konjunkturinstitutet, KI.”

Detta har jag hävdat i skattedebatterna i riksdagen vid åtskilliga tillfällen i kammaren. Riktigt kul när nu Konjunkturinstitutet bekräftar det. Tyvärr lyckas jag inte länka till Dagens Industri 2010.09.09 (DI) där jag hittade ovanstående citat. http://di.se/Artiklar/2010/9/9/214526/KI-Rut-ger-nya-vita-jobb—gratis/ 

Med tanke på att det är många jobb som blir vita och många som i och med dessa RUT-jobb går från arbetslöshet och bidragsberoende till ett avlönat jobb som ger skatteintäckter till staten, så ger det mer tillbaka till staten än vad det skatteavdraget kostar staten.

RUT-tjänsterna finansieras ju inte till fullo av skatteavdraget utan det är också en stor del beskattade pengar som kommer i omlopp och bidrar till sysselsättningen.

Ja jag kan bara rekomemdera alla att läsa artikeln och tillägga – Va va det jag sa!

Nu är vår centerpolitik också allianspolitik

Alliansens gemensamma valmanifest är en stor framgång för Centerpartiet. Många tunga centerfrågor har nu uppslutning från hela Alliansen: nya reformer för jobb åt unga, ett helt batteri av åtgärder för fler och växande företag, höjning av studiemedlen, satsning på entreprenörskap och elevhälsovård i skolan, permanentad psykiatrisatsning, en fullföljd tandvårdsreform som ger mest till dem som behöver det bäst.

 

Centerpartister har stor anledning att känna sig stolta idag. Genom att vara ansvarsfull med skattebetalarnas pengar, har Sverige kunnat satsa offensivt under den allvarligaste krisen sen 30-talet, och är nu, enligt många bedömare, det land i Europa som klarat sig bäst. Därför finns nu ekonomiskt utrymme att fortsätta satsningen på åtgärder som gör det lönsammare att arbeta och billigare och enklare att anställa.

I mycket god anda har de fyra Allianspartierna enats om ett 50-sidigt valmanifest som avhandlar allt från jobb och företagande, utrikespolitik, skola, sjukvård, rättsväsende och försvarspolitik. Alliansen samarbete är grundmurat, och Centerpartiets position i detsamma borgar för ett fortsatt grönt och företagsamt Sverige.